Kompis...


Den senaste tiden har Meya fått upp ögonen lite mer för sin lillebror. Hon har tidigare varit ganska ointresserad av honom. Men nu börjar han ju bli en liten människa. Och det märker även Meya. 
 
Hon pratar mer med honom, hämtar hans saker, låter honom få låna hennes leksaker, leker tittut och busar med honom. Mitt hjärta smälter lite när jag hör hur dom skrattar ikapp emellanåt. Och när Leo börjar gråta i ett annat rum ropar Meya "Jag kommer Leo!".
 
(Om hon inte försöker titta på tecknat samtidigt och tycker att han är alldeles för högljudd, då skriker hon istället "Tyyyyst Leooooo!" Vilket faktiskt brukar funka. I ungefär 3 sekunder iallafall.)
 
Jag tror att hon börjar förstå att det kanske finns potential framöver att faktiskt ha någon nytta av sin lillebror. Att det kanske faktiskt kan bli en liten kompis. 
 
 
 
 
 
 
 




Mitt lilla liv / 01 Oktober, 2014 - 17:44 / Meya




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: