Puh...


Herregud, vad veckorna rusar förbi just nu. Det är enormt stor skillnad på schema och dagsrutiner när vi båda jobbar och Meya är på förskolan. Det är full rulle hela dagen enda fram till klockan 20.00 när Meya deckar i säng. Då är man själv så slut också att det inte finns ork till att göra något annat än att inta soffläge. Och när fredagen plötsligt anländer kan man inte låta bli att klia sig i huvudet och fundera på var veckan egentligen tog vägen.
 
Men så kommer helgen. Underbara helg! Det är bara det att allt som man inte har orkat göra på vardagarna, måste man nu fixa med på helgen istället. Vilket gör att helgerna rusar förbi ännu snabbare än vanligt.
 
Fredag eftermiddag hade jag Meya medan Manuel var på Bauhaus för att inhandla virke inför lördagens aktivitet. På lördagen spenderade jag i stort sätt hela dagen med Meya medan Manuel och pappa snickrade ihop ett skafferi till köket. Som tur var vi hembjudna till Linda och Magnus på kvällen, och det var skönt att komma hemifrån lite. Söndagen har jag haft hundkurser, för att sedan springa några ärenden på stan och när jag kom hem var det dags att baka kanelbullar (inför Meyas 2 års kalas som vi ska ha om 2 veckor).
 
Ja, och nu sitter man här i soffan igen. Meya har precis somnat. Det är söndagkväll och imorgon är det dags att gå till jobbet. Puh! Haha, jag vill inte låta bitter, men kan inte låta bli att konstatera att det är en väldigt intensiv period i våra liv nu på många sätt. (Och då vågar jag knappt tänka på hur det kommer vara om ett halvår när vi välkomnar knodden till världen!) Det är väl en sådan tid i ens liv just nu då det helt enkelt inte ska finnas så mycket ork till något annat. Livet som småbarnsförälder som alla andra föräldrar pratar om. Så underbart och fantastiskt på många sätt, men inte att glömma väldigt tufft och slitigt samtidigt.
 
 
 
 
 
 


 




Mitt lilla liv / 22 September, 2013 - 20:07 / Mitt lilla liv




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: