Ont i mitt hjärta...


I helgen var vi på kalas hos kusin Elly som fyllde 2 år. Nu när Meya har börjat på förskolan så har hon blivit mycket mer intresserad av att leka med andra barn. Innan var hon väldigt blyg och ville hellre sitta i mammas famn än att behöva umgås med andra barn. Därför känns det så roligt att äntligen få se henne busa omkring med sina kusiner och andra kompisar. Det värmer mitt hjärta!
 
Det är mycket som värmer mitt hjärta just nu. Jag antar att det delvis är gravidhormonerna som spökar. Jag kan börja gråta för ingenting och har väldigt lätt för att bli sentimental.
 
När vi kom hem från kalaset på kvällen låg jag i sängen och kunde inte låta bli att ha ont i mitt hjärta. "Varför det" frågade Manuel.
 
"Jag tänker på fiskedammen på kalaset." svarar jagManuel tittar något frågande på mig.
 
Det var Meyas första fiskedamm. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra där hon stod med fiskespöet i handen, men blev väldigt positivt överraskad när det plötsligt kom en påse flygande över kanten. Då Meya inte har börjat äta godis ännu hade vi gjort iordning en annan godispåse till henne. Hon öppnar påsen och tittar ner i den. Gräver med sin lilla hand och får upp ett mariekex, tittar på mig med glittrande ögon och ger ifrån sig ett lyckligt skratt.
 
Och det är just precis det ögonblicket det börjar göra ont i mitt hjärta och tårarna bränner till. Det lyckliga skrattet när hon öppnar påsen och får syn på några kex och ett par plommon. Hon visste inte om att dom andra barnen hade "riktigt" godis i sina påsar, men hon var lika lycklig för det.
 
Mitt älskade lilla hjärta! Det kommer en dag då du inte kommer bli lika lycklig över ett mariekex. Då du har blivit stor. Då andra saker komma göra dig lycklig. Då kommer jag tänka tillbaka på din blick och ditt skratt när du fick din första "godispåse".
 
Som ni märker är jag både sentimental och känslig just nu! Men jag vill att allt ska gå långsamt, jag vill njuta av den här tiden och jag vill minnas varenda tillfälle som det har gjort ont i mitt hjärta.
 
 
 
 
 
 


Mitt lilla liv / 17 September, 2013 - 20:49 / Meya

Postat av: Karro

Så fint skrivet! :)

Svar: Tack! :)
Linda...

2013-09-18 @ 15:22:04



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: