Halva tiden...


När jag och Manuel började fundera på att skaffa ett barn till, så var det enormt många tankar som rusade i huvudet. Vad det skulle innebära att ha två små barn i familjen istället för ett. Att börja om från början med sömnlösa nätter, en skrikande bebis och konstanta måltider och blöjbyten. Kommer tiden och orken att räcka till? Nu är Meya snart 2 år gammal och allt börjar äntligen kännas så smidigt med henne. Allting känns så enkelt när man "bara" har ett barn. 
 
Men vi pratade många gånger och kom ändå alltid fram till att vi ville ha ett barn till. Visst är det tufft och slitigt på många sätt, särskilt i början. Men nu när man tittar på Meya och ser hur fantastisk och rolig hon är, så är det naturligtvis värt varenda sekund. Både jag och Manuel har också vuxit upp med många syskon och det är något som har förgyllt uppväxten på många sätt. Jag vill att även Meya och knodden ska få uppleva att ha ett syskon.
 
Att gå igenom en ny gravitidet kändes som en halv evighet. 9 hela månader! Men jag måste faktiskt säga att just nu känns det som att tiden rusar förbi. Nu har jag gått in i vecka 20 och det känns lite overkligt att halva tiden redan har passerat.
 
Förra graviditeten när jag kommit halvvägs  satt jag och funderade betydligt mer över vad som väntade. Det har jag knappt haft tid med den här gången, för man har ju så fullt upp med allt annat hela tiden.
 
På fredag ska vi på ultraljud och få se lilla knodden igen. Jag längtar verkligen! Jag tror att allt kommer börja kännas lite mer verkligt då. Förhoppningsvis kommer vi också få reda på om det blir en flicka eller pojke. Det känns så himla spännande! Både jag och Manuel tror att det är en flicka. Men bara för att vi båda tror det, så kommer vi säkert få världens överrasking med en liten pojke istället. Det spelar verkligen ingen roll, så länge knodden är frisk och mår bra! :)
 
 
Magen har växt betydligt snabbare den här gången...
 
 


Mitt lilla liv / 01 Oktober, 2013 - 09:12 / Leo

Postat av: Åke Bjursrtröm

Helt otroligt! JÄTTEGRATTIS! Gud vad roligt! Det måste vara otroligt spännande! Massa kramar och varma tankar!!!!!

Svar: Tack fina vännen! Det känns häftigt och spännande och inte helt oväntat lite läskigt också! Tänk att det ligger en liten människa där inne liksom. Helt galet! ;)
Linda...

2013-10-02 @ 07:59:21



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: