Julkänsla...


Vi behövde inte vänta särskilt länge på att få se mer snö. För när vi kom fram till Mönsterås välkomnades vi av ett alldeles vitt vinterland. Stora snöflingor dalade stillsamt ner utanför fönstret när vi vaknade imorse.
 
Detta året är första året någonsin som jag inte ska fira julafton med min familj och släkt. Första gången som jag ska fira tillsammans med Manuels familj. Det känns såklart lite annorlunda på ett sätt, samtidigt som det känns helt självklart nu när vi har Meya. Vartannat år med mormor & morfar och vartannat år med farmor & farfar.
 
Den där julkänslan har inte riktigt infunnit sig tidigare och det känns lite overkligt att det är julafton om 2 dagar. Men nu när Manuel har lite julledigt och vi har kommit iväg, så börjar man komma in i julfirandet. Här står det tomtar överallt, mysig julbelysning och det ligger oförskämt mycket paket under granen.
 
När det hade mörknat i eftermiddag gick jag och Manuel ut på en runda med Meya och Akira. Det var kallt, men vindstilla. Stjärnklar himmel. Lugnt och tyst utomhus. Meya satt på sin fäll i sin nya pulka och skrattade varje gång vi började springa med henne. Och när vi gick där med knarrande snö under skorna, så kände jag för första gången i år att "jo.. nu börjar jag känna den där julkänslan!"
 
 
 
Morgonpromenad med Akira i snön...
 
 
 
 


Mitt lilla liv / 22 December, 2012 - 17:30 / Mitt lilla liv




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: