Varmt välkomnande...


Efter en dryg vecka i storstan var det alltså dags att åka söderut igen. Närmare bestämt tillbaka till Mönsterås, Småland.

Det är ju nämligen där vi lämnat kvar vårt lilla monster. Akiras farmor med familj har tagit så väl hand om henne! :)

Vi har verkligen njutit av att inte behöva släpa oss ut på sista kvällsrundan eller tvinga oss upp tidigt på morgonen den här senaste veckan. Man blir ju väldigt bunden av att ha hund. Och när man får en paus från det, så upptäcker man hur skönt det är att inte behöva planera allt med henne i beräkningen.

Med det sagt... så har vi saknat henne varenda dag! Har nästan haft nedräkning till hur många dagar det är kvar tills jag kan pussa på lilltjejen igen. Mitt fina hjärta! Hur mycket jobb det än innebär att ha hund, så är det värt det. Varenda sekund!

Akira blev så glad när vi klampade in genom ytterdörren. Skrattade med hela ansiktet, skallrade tänder och sprang fram och tillbaka mellan mig och Manuel och delade rättvist ut sina blöta pussar till oss!  ;)

Jag kan tänka mig att det känns på ett liknande sätt när man har barn sen. Det är skönt och avkopplande att komma iväg lite emellanåt på tu man hand. Ladda batterierna och få lite kvalitétid tillsammans. Jag tror att det är väldigt viktigt! Men under den tiden, saknar man säkert sina barn en hel del och tänker på dom varje dag.

Man kan inte låta bli att längta efter varma kramar och blöta pussar! 



Mittt lilla hjärta... som jag saknat dig!




Mitt lilla liv / 15 Juli, 2011 - 17:53 / Akira

Postat av: Emelie

Åhh älskar den färgen på hundar. Mina föräldrar har en amerikanske cocker spaniel i exakt samma färger ;)

2011-07-15 @ 20:21:20
URL: http://emzmazze.blogg.se/
Postat av: Linda

Ja, visst är dom fina! :)

2011-07-16 @ 11:29:42
URL: http://mittlillaliv.se



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: