Oroande och mardrömmar...


Även fast Manuel bara sovit borta en natt så var det ändå skönt att få hem honom igen igår. Det är något med vetskapen om att han finns i min närhet... som gör att jag känner mig lugn och trygg på något sätt.

Jag har alltid varit sådan som lätt oroar mig. Speciellt när det gäller min familj och dom som står mig närmast. Jag kan ligga och tänka på allt hemskt som hade kunnat hända och börjar fantisera ihop händelser som gör mig fullkomligt livrädd. Tänk om något skulle hända? Vad skulle jag ta mig till? Vad hade jag kunnat göra för att förhindra det?

Det var likadant när jag var tonåring och boddde hemma. Jag kunde inte somna förrän min syster hade kommit hem. Om hon var ovanligt sen efter träningen och det var mörkt ute så började jag plötsligt oroa mig för att något hemskt skulle ha hänt. Men så fort jag hörde att ytterdörren öppnades och hon kom hem, så somnade jag djupt.

Likadant är det med Manuel. Jag försöker intala mig själv hur fjantig jag är och att allt är lugnt. Ändå klappar hjärtat oroligt. Men så fort ytterdörren öppnas är det som en sten faller från mitt bröst. Då blir jag genast trygg och lugn igen och brukar somna på en gång.

Det är en väldigt jobbig egenskap att gå omkring och oroa sig i onödan. Herregud, tänk hur det ska bli när man har tonåringar i huset och dom ska ut och festa på helgerna!
Jag kommer ju bli helt knäpp!  ;)

Sedan jag blev med barn har jag haft en hel del mardrömmar om att Manuel skulle lämna mig. Jag tror att det är för att man är extra känslig just nu. Man känner sig väldigt sårbar och utelämnad på något sätt när man står där med ett litet oskyldigt barn i magen. Så fruktansvärt om man mitt i allt det här skulle bli lämnad helt ensam!

Jag var så tacksam när jag vaknade till imorse och insåg att det faktiskt bara var en mardröm. Manuel låg fortfarande kvar bredvid mig och jag kramade om honom. Han börjar nog bli mer eller mindre van vid mina mardrömmar nu och trots att han var halvt medvetslös pussade han mig på pannan och fick mig att känna mig trygg igen.

Det är jobbigt med sådana mardrömmar, samtidigt som man faktiskt kan uppskatta dom för att man får en ordentlig påminnelse om att aldrig ta sin partner för givet!




Mitt hjärta...



Mitt lilla liv / 07 Augusti, 2011 - 15:21 / Kärleken

Postat av: Andreaa

Yum yum :)

2011-08-07 @ 15:57:59
Postat av: Camilla J

Det låter inte roligt med dina tankar och mardrömmar.



Det tjänar ingenting till att må dåligt över sådant som ännu inte inträffat, så se till att istället njuta av tillvaron. Hindra tanken "Tänk om något händer min familj" och ersätt den med "Vad underbart det är med min familj". Gör en negativ tanke till en positiv, så försvinner nog mardrömmarna också :)

2011-08-10 @ 12:13:32
URL: http://www.reloo.com



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: