När jag var 10 år gammal började jag träna karate tillsammans med min familj. Vi tränade 3 gånger i veckan. Varje vecka, inga undantag! Åren gick och plötsligt var jag 19 år gammal och stod där med ett svart bälte. Jag och mamma graderade samtidigt och tog vårt svarta bälte tillsammans. Det var en stor dag!

Men sen bestämde jag mig för att sluta. Det fanns så mycket annat jag ville testa på. Framför allt kom dansen i fokus då.

Jag tänker på karaten emellanåt och när jag för ett par veckor föreslog för mina föräldrar att vi skulle åka ner och besöka vår gamla karateklubb, så nappade dom direkt.

Så igår kväll var vi där. Det var 10 år sedan sist. Men vår tränare lyste upp när han fick syn på oss. Några svartbältare från vår tid var kvar och kom också fram och hälsade glatt på oss. Man kände sig som en i gänget direkt.

Visst har man glömt mycket, men det finns där inom en ändå. Jag kan inte låta bli att sträcka på mig när jag kommer in i träningssalen. Det är något som sitter djupt inom en. Man bär upp sin dräkt på ett särskilt sätt. Breddar axlarna, sträcker upp nacken, intar en stark och stolt hållning.

Den här gången tittade vi bara, men vi har bestämt att vi ska åka tillbaka nästa vecka och vara med på ett träningspass. Det känns lite nervöst och pirrigt faktiskt. Kommer jag ens orka vara med på ett helt pass, eller kommer jag trilla ihop efter en halvtimme?! Det är tuff träning och jag är ju inte direkt i toppform just nu. Knappt 4 månader sedan lillan föddes. Men det är värt ett försök! ;)

Idag tog jag med bebis och hund för att hälsa på Manuel på jobbet. Jag fick klä på oss ordentligt för det har varit riktigt kallt nu. Minusgraderna har kommit till Malmö!

Meya som alltid annars har sovit under våra små besök, var för en gångs skull vaken. Kollegorna fick äntligen se hur hon ser ut med öppna ögon. Och dom bruna små ögonen tittade nyfiket på alla. Lilla pluttan!

Jag är ju inte med i någon föräldragrupp. Jag har helt enkelt inte tid eller ork till det.

Men jag har ju min egna lilla mammagrupp och idag hade vi en träff igen. Syster min och kompisen Louise kom hit för en promenad och sedan lunch och fika.

Det är så kul att se våra små bebisar växa för varje gång vi träffas. Dom tittar på varandra, skrattar och sträcker sig efter varandra. Lite mer för varje gång. Små sötnosarna!

I helgen var det alltså dags för en ny omgång av cupcake bakande. Hade längtat efter att baka!

Den här gången blev det en citronmuffin med cocosdoppad frosting och hallonmousse fyllning.

Mums! :)

Den här helgen har varit en riktig tjejhelg!

Dagen inleddes med en lång och härlig söndagsbrunch med dom närmsta tjejkompisarna på Metro. En massa god mat och tjejsnack blev det! Mitt fina lilla gäng! Lämnade för en gångs skull kameran hemma, så att mina kära vänner inte ska bli alldeles för trötta på mitt ständiga fotograferande! ;)

Gårdagen spenderades som sagt tillsammans med kollegorna från jobbet och vi hade en riktigt trevlig kväll hemma hos Tina. Drinkar och god mat. Musik och en massa tjejsnack. Till efterrätt blev det cheesecake och jag hade bakat cupcakes (bilder kommer senare).

Efter desserten fick några av oss för oss att bada jacuzzi, vilket är helt gudomligt skönt! Ett glas vin och luta sig tillbaka bland bubblorna. Det är verkligen så avkopplande!

Jag och Manuel har bestämt att den dagen vi har en trädgård och sparat ihop en extra buffert, så ska vi införskaffa en jacuzzi. Tänk så härligt att få unna sig sådan vardagslyx! Något att se fram emot! ;)

Ikväll blir det en riktig tjejkväll tillsammans med kollegorna på jobbet.

Ska bli kul att se alla, det var ett tag sedan nu!

Nu är jag lite sen (som vanligt) så skriver mer sen! :)

Så här nöjd kan man vara efter ett mysigt bad invirad i en stor handduk!  ;)

Ja, visst kan man baka mitt i veckan! Inte minst när man inte har något bättre för sig!

Den här dagen har jag och Meya sprungit några ärenden på ett köpcentrum, gått en ordentlig långpromenad med Akira, Meya har badat och busat och läst böcker och sjungit och dansat med sin Timmy lamm.... och sen kände jag att det var dags att göra något avslappnade som jag tycker är kul. Och det fick bli att baka havrekakor med tranbär och russin!

Meya satt så fint i sin babysitter och studerade mig noggrant när jag bakade. Jag berättade i detalj vad jag gjorde. Steg för steg. Haha, just nu förstår hon ingenting. Men om några år vill hon säkert vara med och hjälpa mamma att baka!  ;)

Kunde inte låta bli att skratta lite åt mig själv när jag konstaterade att jag kände mig som en riktig housewife som står med maten redo och nybakade kakor när mannen kommer hem! *harkel*

Dagarna den här veckan har gått ovanligt långsamt. Timmarna sniglar sig förbi! Kanske det gråa vädret som bidrar. Men mitt i all vardaglig tristess, så har jag nu plötsligt något väldigt trevligt att se fram emot.

Jag har nämligen precis bokat flyg till Stockholm sista helgen i mars. Då ska jag upp och träffa mina tjejer och ha en riktigt mysig tjejhelg! Gud, så härligt det ska bli! Det var ett tag sen vi sågs nu och det är alltid lika kul att få komma (hem) till Stockholm! :)

Lillan får stanna hemma hos Manuel, så att jag verkligen kan slappna av och ta det lugnt! Det blir mina första nätter ifrån henne och det kan ju vara bra träning för en nybliven mamma också! ;)

Det är ren och skär kärlek när dom träffas och dom är så himla söta tillsammans!

Jag var tvungen att ta med mig kameran på dagens promenad och dokumentera mötet.

Klippte sedan ihop det till en liten rolig musikvideo! Perfekt underhållning gråa och trista vardagar!

A love story! Enjoy! ;)

Vaknade med en trevlig träningsvärk i... ja, i stort sett hela kroppen! Vilken tur att vi hann med lite träning igår för idag har det varit en riktig fikarsöndag!

Jag började 10:00 imorse med att träffa Sara och Catty på Davidshall för att äta en mysig frukost tillsammans. Det var riktigt länge sedan vi sågs nu, så känns som vi hade massor att prata om. Mina fina tjejer!

Jag hann nästan bara hem om och vända innan hela lilla familjen skulle köra vidare till Louise och Peter för lite söndagsfikande. Dom hade gjort så fint och bakat en massa gott.

En mycket trevlig (om än kanske inte världens nyttigaste!)  ;)  söndag!

Det var 9 månader sedan. 9 månader sedan jag satte min fot på gymmet och idag var det alltså dags för ett kärt återbesök. Det var inte utan att jag kände mig lite nervös.
Kommer jag trilla ihop och dö efter 15 minuter?!

Men nej... jag dog inte och jag höll ut i 1 1/2 timme. Det var riktigt skönt!

Mamma var snäll och gick en promenad med lillan och Akira, så att jag och Manuel kunde träna samtidigt.

Vilken bra start på lördagen! Nu känner jag mig pigg och fräsch och ganska trött i musklerna. Ser fram emot lite träningsvärk imorgon!

Idag har jag städat och rensat lite i min blogg. Har lagt in alla inlägg i olika kategorier så att man enklare kan hitta i bloggen vad man vill läsa om. Men det tog sin lilla tid kan jag lova! Puh!

Idag är jag gräsänka. Manuel är på konferens på jobbet och kommer hem imorgon igen. Det känns alltid lite ensamt här hemma när han är borta. Men det är ju inte så länge!

Dagen har spenderats hemma hos min syster. Vi gick en promenad tillsammans med dom små kusinerna, åt lunch, drack te och Kajsa fick ett ryck och bakade muffins. Det är alltid lika mysigt att träffas! Det känns som att man alltid har så mycket att prata om och tiden bara flyger iväg.

Det finns få människor som känner mig så bra som min syster gör. Det finns ingenting vi inte kan prata om. Oavsett vad som händer så finns vi alltid där för varandra.
Jag är så glad och lycklig att jag har mina fina syskon. Tänk så många fina minnen man har delat tillsammans genom livet. Vad tråkigt det hade varit om dom inte fanns i mitt liv!

Vissa dagar går tiden så vansinnigt långsamt här hemma.

Igår var en sådan dag. Måndag. Meya hade sovit dåligt och därför var jag också tröttare än vanligt. Lillan fick sin 3 månaders spruta på morgonen vilket ledde till att hon var väldigt gnällig hela dagen och framåt kvällen fick hon hög feber. Vet inte hur många gånger jag tittade på klockan och bara väntade på att Manuel skulle komma hem från jobbet.

Sen vissa dagar rusar förbi av bara farten. Känns som man inte hinner med något alls. Tiden går så mycket fortare när man har något trevligt inplanerat!

Den här dagen kommer rusa av bara farten. Klockan är snart 12 och jag har precis ätit lunch och gjort mig i ordning. Lillan vilar middag. Snart ska vi promenera hem till en kompis för fika och tjejsnack. Jag och två andra mammalediga vänner! :) Det ska bli mysigt!

Jag är väl knappast ensam om nyårslöftet att börja träna och komma i form!

Fast jag gör det inte till ett nyårslöfte för då blir man bara besviken om man inte kan hålla sitt löfte. För varje misslyckande, sänks självförtroendet och man tvivlar tillslut på att man kan klara av det. Man har ju bevisat för sig själv att det bara var tomma ord ändå.

Jag sätter istället upp rimliga mål och på vägen dit en massa små delmål. Då känns det inte lika ouppnåeligt.

Lillan är nu 3 månader gammal och den tiden har jag gett mig själv. Jag bestämde att under dom här 3 månaderna så tänker jag inte ha några krav på mig själv vad gäller vikt och träning.

Men nu är det alltså dags att börja komma igång ordentligt. Nu ska mammakilona bort!

Jag har försökt att gå ner i vikt vid så många olika tillfällen och har provat en massa olika "metoder". Men det jag har kommit fram till efter alla försök... är att det finns inga genvägar. Den enda vettiga vägen är helt enkelt att äta mindre och röra på sig mer. Det funkade inför bröllopet och jag planerar att jobba på samma sätt även den här gången.

Första steget gjorde jag idag då jag var och införskaffade ett nytt gymkort. Nu kör vi! :)

Från och med imorgon börjar det nya året för min del. År 2012.

Julhelgerna är över, vi är tillbaka från semestern och Manuel ska tillbaka till jobbet imorgon igen.

År 2011 var ett händelserikt år. Både positivt och negativt. Många i min närhet hade ett väldigt omvälvande och tungt år. Det hände många jobbiga saker det här året.

För min egen del var det ett omvälvande år, fast i den positiva bemärkelsen. Jag blev gravid i januari och den 6 oktober föddes lilla Meya. En så stor och häftig upplevelse det var att gå med lillan i magen i 9 månader för att sedan kunna välkomna henne till världen.

Jag tror att år 2012 kommer att bli ett bra år. Ett stabilare och mer harmoniskt år än 2011. Både för mig och för andra. Det är vad jag hoppas och tror iallafall!

Jag tror att mitt år kommer bestå av en hel del träning, en del resor och jag kommer vara mammaledig hela året och kan se hur lillan växer så det knakar varje dag.

Men exakt vad som året kommer erbjuda är ju omöjligt att säga. Och det är väl det som gör det så spännande!

Vi tackar och bugar Mönsterås för den här gången!

Nu bär det av mot sydligare breddgrader!  :)

Idag tog vi en liten tripp till Oskarshamn för att hälsa på Manuels bror Robin och hans tjej Josefine.

Enligt tradition bjöds vi på goda våfflor! :)

Nu är det sista kvällen här i Småland och imorgon åker vi tillbaka till Malmö igen. Nästa tripp hit blir inte förrens i april under påsken.

Det har iallafall varit riktigt mysiga lediga dagar här i Småland!

Det är många släktingar här i Småland som har varit nyfikna på det lilla tillskottet.

Så ikväll passade vi på och bjöd in hela gänget på lite fika här hemma. Lillan fick en massa fina presenter.

Så nu har Meya träffat sina småländska släktingar för första gången!

Nu har vi verkligen lata och lediga dagar. Det är hur skönt som helst!

Långpromenader, god mat, mys i soffan, umgås med familjen och idag har vi varit en sväng i Kalmar.

Livet rullar på ganska behagligt just nu! :)

Även fast det känns som att julen är över efter nyår, så kunde jag med glädje konstatera att julen iallafall inte var över ännu i Mönsterås.

En stor fin gran, massa tomtar överallt, ljus och lyktor, fullt med vackra julkulor i kökstaket och små skålar med julgodis överallt. Så himla mysigt!

Igår blev det även lite julklappsutdelning och Meya fick kläder, ett fint armband och en stor Timmie lamm som kunde sjunga och dansa. Hon studerade det sjungande lammet högst fundersamt!

Nu ska jag fortsätta njuta av julstämningen i huset! :)

Den här veckan har Manuel semester. Ska bli riktigt skönt att vara lediga lite tillsammans.

Semestern kommer att spenderas hos Manuels familj i lilla Mönsterås.

Ska alldeles strax packa in allt i bilen (konstaterar att det är tur att vi har en kombi!) och bege oss mot norrare breddgrader.

Hej då Malmö.... hej hej Småland!  :)

Då var det 2012! Jag tror att det kommer bli ett bra år!

Förra nyårsafton var vi också hemma hos Carro. Detta året blev det dock lite lugnare tempo då det fanns 2 bebisar på plats och en höggravid! ;)

Vi satt i soffan, myste och snackade för fullt, åt trerätters middag, drack skumpa och kollade på fyrverkerier.

Det blev iallafall en väldigt lyckad och mysig nyår med dom närmaste!  :)

Ja, då var det nyårsafton igen. Är på väg hem till Carro för att fira nyår med våra närmsta vänner.

Ha en riktigt trevlig nyårsafton... och ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!

Inte utan min snuttis...

Måste nog säga att vi har hunnit med en hel del julmys i december månad. Det måste man hinna med, för sen dröjer det ett helt år till nästa jul och det är lång tid! Speciellt om man är en sådan som verkligen uppskattar julen!

Men efter nyår börjar julmysandet droppa av ganska snabbt, så man får passa på nu i mellandagarna.

Idag kom Louise och Frida hem till mig för en liten lätt lunch och tjejsnack. Passade på att avnjuta lite vörtbröd, med pepparkaksfil, clementiner och pepparkakor. Vem vet... kanske sista julfikat för den här gången?!  ;)

Vi närmar oss nyårsafton med stormsteg. Det märks inte minst på att det kommer mer smällare och fyrverkerier för varje kväll.

Liksom många hundar, så är även Akira inte alls särskilt glad över det här.

Vissa hundar tycker att det här är så jobbigt att dom blir extremt stressade, får panik och vill inte gå ut överhuvudtaget.

Riktigt så rädd är inte Akira. Men hon gillar det inte alls. Varje gång det smäller till försöker hon vända och gå hemåt istället. Hon som annars älskar att vara ute! Om det smäller för mycket när vi är inne går hon och gömmer sig på sin trygga plats som är under skrivbordet i arbetsrummet. Lilla pluttan!

Jag har inget emot fyrverkerier på tolvslaget, men är det verkligen nödvändigt att börja en hel vecka i förväg?! Tycker det är väldigt respektlöst mot våra fyrbenta vänner!

Nu var det dags att plocka bort en massa kläder från lillans garderob. Hon har nu vuxit ur både storlek 50 och storlek 56. Har fått en massa kläder i dom här storlekarna och har nog inte hunnit använda hälften av dom.

Nu har jag gjort en rejäl utrensning iallafall och lagt alla urväxta kläder i lådor.

Kan inte låta bli att tycka att det känns lite sorgligt varje gång jag konstaterar att "Nä...den här passar inte längre!"

Väx inte så fort min lilla tjej!!

Ju äldre man blir desto färre julklappar får man. Det känns ju som en ganska naturlig utveckling. Inte minst när man ser hur entusiastiskt dom små barnen sliter upp sina julklappar och lyser upp som små ljus över sina presenter.

Men något paket är ju alltid kul att få såklart. Jag och Manuel har iallafall bestämt att vi kommer fortsätta köpa presenter till varandra. Jag är dock ganska tråkig att köpa presenter till för jag önskar mig nästan alltid presentkort. Och Manuel som är ganska dålig på att komma på något själv (som jag tror många killar är) brukar därför oftast nöja sig med att ge det jag önskar mig. Båda är nöjda och glada! ;)

Men naturligtvis är det kul att bli överraskad också! För någon månad sedan hittade jag ett väldigt fint halsband på stan som jag blev förtjust i. Men det var alldeles för dyrt för att jag skulle lägga pengar på det själv. Jag pratade lite om halsbandet och hade svårt att släppa det helt. Tillslut fick jag glömma bort det.

Så när jag öppnade ett av paketen från Manuel på julafton och fick syn på mitt fina halsband... så blev jag riktigt glad och överraskad! Det här året lyckades han bra! :)

Vilken mysig julafton det blev igår!

Kalle Anka, glögg, julbord, tomtebesök, julklappar, godis, julklappsleken.... och häng i soffan! ;)

Meya var på strålande humör och skrek inget alls. Hon satt mest och tittade på allt omkring sig. Skönt med många släktingar som gärna hjälper till att bära på lillan. Kusin Joanna brukar vara snabb på att lägga beslag på en bebis! ;)

Meyas första julafton är nu alltså avverkad och idag ska vi njuta av en lugn juldag tillsammans.

Julgröt och vörtbröd till frukost. Tända ljus och julmusik.

Även fast vi i allra högsta grad får en grön jul här nere i Malmö, så får man ju göra vad man kan för att komma in i rätt julstämning.

Tittar på Meya där hon sitter i sin lilla stol. Jollrar och skrattar allt vad hon kan. Hon förstår inte så mycket nu, men om några år kommer hon säkert vara lika uppspelt som man själv var när man var liten.

Det här är första året som jag och Manuel firar julafton tillsammans. Vi har alltid firat på olika håll, så det känns ganska stort att börja fira tillsammans. Nu har vi ju vår egna lilla familj och nya traditioner tar form.

Nästa år kommer vi vara i Småland hos Manuels släkt. Då kommer Meya tulta omkring för fullt, titta på sina presenter och kanske bli rädd för jultomten. Men i år får hon sitta lugnt i mammas trygga famn.

Om en liten stund ska vi åka hem till min syster och drar igång julfirandet tillsammans med släkten.

För nästan exakt 1 år sedan kom jag och Manuel hem från vår bröllopsresa. Bruna och fina, utvilade och lyckliga! 

Vi hade varit i Thailand i två veckor, men hade planerat så att vi skulle komma hem några dagar innan julafton. För julafton vägrade vi missa! ;)

Första veckan i Thailand spenderade vi på ön Koh Tao och den andra veckan var vi på ön Koh Yao Noi. Efter 2 veckor var vi ganska nöjda och det skulle bli skönt att komma hem.

Men vilken härlig resa vi hade och det är bara fina minnen när jag tänker tillbaka på vår bröllopsresa! Thailand vill jag gärna åka tillbaka till fler gånger! :)

När jag gick upp imorse och tittade ut låg det vit frost på taken. Men i övrigt såg det mest mörkt och blött ut. Hoppet om någon vit jul har vi nog alla gett upp om vid det här laget. Men vem vet.

På skolan nedanför oss samlades barnen med sina föräldrar runt den upplysta julgranen på skolgården. Det är skolavslutning idag. Så förväntansfulla och pirriga. Snart julafton!

Jag gick omkring i lägenheten med Meya i min famn och nynnade på "I´m dreaming of a white christmas". Lilltjejens ögon blev tyngre och tyngre. Snart somnar hon.

Jag står vid fönstret och ser plötsligt hur små snöflingor börjar dala. Små små flingor som långsamt blir större.

"Titta Meya, den första snön" viskar jag. "Din första snö."

Meya öppnar ögonen och tittar. Sen lägger hon ner huvudet mot mitt bröst igen.

Jag kan inte låta bli att le lite för mig själv och fortsätter nynna "...and may all you christmases be white..."

Igår gjorde jag mina första cupcakes!

Det är verkligen en babyboom bland mina vänner nu. Känns som att ploppar upp bebisar lite överallt.

Idag hade jag och tjejerna planerat en liten babyshower för vår högst gravida vän Frida! :)

Min egen babyshower var i somras och tjejerna hade fixat så himla fint då också. En väldigt trevlig tradition tycker jag (om än väldigt amerikansk!).

Vi bjöd på hemlagat vörtbröd med pålägg, te, bakelser, frukttallrik och jag hade bakat mina första cupcakes! Bilder och recept kommer imorgon!
Och såklart presenter till den lilla! :)

Det blev en väldigt mysig och god söndagseftermiddag med tjejerna!

Äntligen så har vi fått in bättre sovrutiner för lilltjejen och jag måste säga att det går över förväntan! :)

Den här veckan har vi kunnat hoppa över en av två nattmåltider, så nu behöver jag bara gå upp en gång på natten. Det gör väldigt stor skillnad! Jag har kunnat sova nästan 7 timmar varje natt och har därför känt mig mycket piggare än tidigare!

Innan var hon så trött och skrikig på kvällen. Hon somnade inte förrens jag gick och la mig. Det innebar att Manuel och jag inte fick någon tid alls för oss själva och den tid vi hade bestod mest av missnöjda bebisskrik. Inte alls särskilt kul!

Men nu får vi henne i säng tidigare, hon sover bättre och behöver inte äta så ofta.

Lördagkväll. Lillan sover. Jag och Manuel har en hel kväll för oss själva. Ska mysa i soffan med julmust, skumtomtar och en bra film! :)

Igår kom min kära syster på besök med en av Meyas kusiner. Lilla kusinen Elly!

Även fast det bara är 3 veckor mellan tjejerna, så märker man ganska tydligt att dom veckorna faktiskt gör stor skillnad. Särskilt nu i början då det händer något nytt var och varannan dag!

Dom är så små och söta så man bara vill äta upp dom! :)

Alla pratar om hur mycket kroppen förändras efter en graviditet. Tiden före och efter graviditeten.

Jag kan nog inte påstå att jag har upplvet det så dramatiskt.

Visst, jag har fortfarande 7 kilo kvar att gå ner till min "vanliga" vikt, men det har jag inte ens börjat jobba på ännu. Dom första 10 kilona rasade bort av bara farten. Resten kommer jag nog få träna bort. Och det är något som jag har bestämt mig för att börja med efter nyår!

Nytt år... ny start! :)

Men förutom vikten, så tycker jag inte att det känns direkt annorlunda med min kropp och det är väldigt skönt!

En vecka efter förlossningen var magen fortfarande ganska stor. Även fast den fortfarande är mjuk och gosig nu, så sjunker den sakta in igen. Man ska vara försiktig med att träna magen dom första månaderna. Men efter nyår är det dags att komma igång med alla sit-ups igen.

Jag längtar! Faktiskt!

Regn och rusk! Känns mer som höst än vinter just nu. Får väl se om det kommer någon snö till jul eller inte.

Manuel är på julfest ikväll och jag sitter hemma och myser i soffan. Meya sover gott just nu!

Kollar igenom gamla foton från våra resor och minns allt med ett leende på läpparna. Vi har alltid så kul tillsammans på våra resor och det är verkligen underbart!

Vi har varit i Österrike, New York, Barcelona, Rom, Kreta, Samos, Kefalonia, Skiathos, Thailand. Och Danmark såklart...men det räknas inte när man bor i Malmö! ;)

Vår första resa tillsammans var till New York där vi spenderade en hel vecka. Har nog aldrig gått så mycket som vi gjorde på den semestern. På den resan hade jag en videokamera med mig och filmade flitigt hela semestern. Jag klippte ihop en del av materialet till en liten video. Många minnen!  :)

 

När jag och min syster var små gick vi alltid luciatåg hemma hos vår farmor och hos våra grannar. Vi hade tränat in ett gäng låtar och hade luciakläder på och lussekatter med oss. Vi var väldigt seriösa och det var en tradition som vi aldrig gav upp.

Vi gick lucia även i vuxen ålder hemma hos farmor. Men när hon satt där och tittade på oss med ett finurligt litet leende på läpparna så var det alltid svårt att hålla oss för skratt. Tillslut brukade vi bryta ihop och satte oss skrattande i soffan och pussade på henne. Älskade farmor!

Nu är det tyvärr många år sedan vi gick lucia. En ny generation har kommit till. Nu är det inte jag och min syster som går luciatåg längre. Vi har istället våra små barn som får föra vidare den här traditionen.

Detta var Meyas första lucia och den firades hemma hos hennes mormor och morfar tillsammans med kusinerna. Nåja, det var väl fortfarande jag och syrran som fick ta ton, men om något år står dom där säkert själva och sjunger för glatta livet!

 

Kall glöggdrink

 

1 dl vitvinsglögg

1 dl tonic vatten

Frysta lingon

Citronskiva

Isbitar

Tredje advent idag. Julafton om 2 veckor.

Har knappt hunnit börja känna av någon julstämning ännu, så 2 veckor till julafton känns väldigt snart! Vi försöker julmysa så mycket som möjligt nu iallafall! Tänder en massa ljus i lägenheten och lyssnar på julmusik.

Igår hade vi en glöggkväll tillsammans med våra vänner Linda och Magnus. En fin liten jultradition som vi har börjat med. Förra året hade vi glöggkväll hemma hos dom.

Det blev en kall glöggdrink, följt av 2 olika varma glögger. Lite plockmat och julgottis. Skumtomtar, hård och mjuk pepparkaka, mögelost, saffransbullar, tryffel, clementiner, laxrullar och chevrétoast. Mums!

I år blev det även julklappsleken, så nu har man redan fått sina första julklappar också!

En väldigt mysig kväll blev det! :)

Idag har vi bokat en weekendresa till Barcelona! Gud, vad härligt det ska bli! Den här resan kommer att bli i juni nästa år, så det är ju länge till dess. Men jag längtar redan!

Förra gången vi var i Barcelona var år 2008. Vi fastnade direkt för staden! En storstad med soft stämning, vackra gamla kvarter och byggnader, en stad med puls men som även går att kombinera med en dag på stranden!

Det kommer såklart kännas konstigt att vara utan lillan några dagar och vi kommer säkert sakna henne massor! Men samtidigt så vet jag att hon är väl omhändertagen av familjen. Det ska bli riktigt skönt att komma iväg några dagar och få koppla av ordentligt med mannen!

Herregud, tänk bara att få sova ostört i 4 nätter!  ;)

Recept för en lyckad tjejkväll:

Rosa bubbel
Plockmat
Hemlagad tryffel
Karamelliserade popcorn
Filmen "Clueless" i bakgrunden

...och dom bästa tjejkompisarna uppkrupna i soffan!

Det gör så ont i hjärtat på mig när jag hör om barn som blir utsatta för det här. Så oskyldiga och så hjälplösa tar dom emot en behandling som ingen förtjänar.

Jag var aldrig en av dom populära tjejerna i skolan. Men jag var inte heller någon som folk gav sig på. Jag hade däremot väldigt dåligt självförtroende vad gäller mitt utseende. Minsta kommentar som jag uppfattade som negativ sög jag åt mig som en svamp och blev otroligt sårad. Därför har jag alltid varit väldigt medveten om hur kommentarer kan såra andra människor och har alltid försökt varit försiktig med sådana uttalanden. Jag har ofta förundrats över hur okänsliga många är och hur lite förståelse man har för dom som är annorlunda.

Vi är snabba att dömma. Både barn och vuxna!

Som nybliven förälder är det något jag tänker på ännu mer nu. Man vill skydda sitt barn från allt det onda. Önskar sitt barn lycka genom livet. Kan inte förstå hur någon kan hata ens lilla ögonsten. Men man kan inte finnas där hela tiden. Man kan inte alltid skydda. Dom föräldrar som har barn som blir mobbade måste känna sig så fruktansvärt hjälplösa.

Jag önskar att min lilla tjej kommer att växa upp med en stark självkänsla och att hon aldrig kommer behöva utsättas för någon form av mobbning. Jag önskar lika mycket att hon kommer vara så trygg i sig själv att hon aldrig kommer behandla någon annan på det sättet.

Jag ska göra allt jag kan för att hjälpa henne bli en omtänksam människa med en stor portion medkänsla. Få henne att förstå vikten av vad som är rätt och fel.

Jag har liksom många andra, sett Youtube klippet med killen Jonas Mowry. Jag fick en klump i magen och kunde inte hålla tillbaka tårarna. Ville bara krama om honom, stryka bort tårarna och berätta för honom att det blir bättre. Var stark! Upp med hakan! Kämpa vidare! Det blir bättre!

Det här klippet har resulterat i att barn och ungdomar över hela världen har lagt upp liknande klipp där dom berättar sin historia. Dom har det alla tufft, men dom är inte ensamma. Det finns någon där ute som trots allt bryr sig.
Vi vuxna måste öppna ögonen och se vad som händer runt oss. Finnas där och försöka stoppa mobbningen innan det går för långt!




För er som har tagit del av diskussionen om huruvida det här klippet är "fejk" eller inte pga det finns ett annat klipp 4 månader senare där han verkar gladare och mer självsäker, så kan jag bara säga att min åsikt är den att det glädjer mig att se att han tuffat till sig lite. Han verkar ha fått lite välbehövlig självförtroende efter all den enormt positiva respons som han har fått från andra ungdomar i samma situation efter att man har sett det här klippet.

Tårarna som rinner är inte fejk. Ett barn som skär sig själv mår inte bra.
Då har det gått för långt.

Tack vare det här klippet har så många ungdomar vågat gå ut med sin berättelse och stöttar varandra!

Idag blir Meya 2 månader gammal. Lilla tjejen börjar bli stor! :)

Hon skrattar, jollrar, har vuxit ur sina första kläder och har redan vänt sig 3 gånger.

Idag var det möte på bvc för två månaders-kontrollen av en läkare. Allt såg bra ut och Meya följer nu alla kurvor precis som hon ska. Det är så skönt att man kan slappna av helt och slippa oroa sig över hennes vikt.

Sedan hon föddes har hon gått upp lite mer än 1 kilo och vuxit ca 5 cm på längden.

Det är häftigt att se hur mycket som händer med lillan nu. Nästan varje dag är det något nytt och man följer minsta utveckling med stor spänning!

Åhhh...tröööööööööött!!!!!

För att kompensera att jag endast fick 4 timmars sömn igår, så var Meya snäll och såg till att det istället blev 3 timmar sömn inatt! Jäkla unge!

Jag vet att det är tillfälligt och att det kommer bli bättre, men jag är så trött så det känns som huvudet ska sprängas ibland. Brist på sömn kan verkligen tära på en. Dåligt tålamod och irritation blir resultatet. I kombination med en tung huvudvärk.

Jag försöker sova lite på dagtid när lillan sover, men det är bara korta stunder. Ofta känner jag mig så stressad av att jag måste passa på att sova när hon gör det, att jag helt enkelt inte kan somna av den anledningen.

Det är tur att hon är söt och att jag älskar henne så mycket... men snälla lilla Meya...
sov mitt hjärta! Sov!

Julfirandet fortsatte den här helgen och igår var vi hemma på en julmyskväll hos våra vänner Frida och Farshid. Det var länge sedan vi träffades hela gänget nu, så det var riktigt kul att träffa allihopa samtidigt!

Dom hade bakat och fixat så fint med en massa julfika. Så mysigt med sådana här kvällar med sina närmsta vänner! :)

Idag har vi varit på lilla Ellys namngivelse hemma hos min syster. Där var det också full rulle med en massa folk och en massa god mat.

Efter en fullspäckad helg laddar jag nu inför en lugn söndagkväll och hoppas innerligt att Meya låter mig sova liiiite längre än 4 timmar som det blev inatt! Snälla Meya! :)

Här kommer som utlovat lite bilder från julfesten! :)

Idag är det julfest med jobbet och det ska bli väldigt kul att träffa hela gänget! :)

 

Först träffas vi för lite mingel på jobbet för att sedan åka till båten "Prins Bernhard" för julbord och lite party!

 

När man mestadels går hemma i myskläder i veckorna så blir man väldigt sugen på att få klä upp sig emellanåt. Har hittat en massa söta klänningar på Nelly.se som jag gärna hade velat ha i min garderob! :)

Nästa sommar är jag förhoppningsvis tillbaka i form igen och då vill jag kunna använda en massa fina kläder. Något att se fram emot och kämpa för!

Men på nyårsafton vill jag iallafall få känna mig snygg, så nu letar jag nyårsklänning för fullt.
Jakten pågår!

Nog för att det brukar blåsa mycket i Malmö, men igår var det verkligen storm ute. Stormen "Berit" besökte nog hela Sverige under gårdagen.

Det blåste så mycket att det skallrade i fönstrena emellanåt. Akira tyckte det var så läskigt att hon gömde sin under skrivbordet i arbetsrummet och vågade inte lägga sig i sin säng förrens hela familjen skulle sova. Ett stort träd utanför oss blåste till och med omkull.

Men som man brukar säga "efter stormen kommer lugnet" och så var det även i det här fallet. Strålande sol och 9 plusgrader.

Idag kunde vi alla tre njuta av en härlig höstpromenad! :)

Första advent idag. Första ljuset är nu tänt. Och till frukost imorse lyssnade vi på julmusik för första gången i år. Mysigt! Det har varit en lugn och skön första advent.

Förra året vid den här tiden låg det ett tjockt lager av snö ute, men i år har vi inte sett röken av någon snö ännu. Däremot är det storm ute. Det känns nästan som att man ska blåsa bort när man är ute.

Jag har rensat lite bland Meyas kläder idag. Lilltjejen har vuxit till sig och har nu precis börjat använda storlek 56. Dom första strumporna som hon hade på sig när vi var på BB ser nu löjligt små ut. Fick plocka fram några storlekar större.

Den här helgen har vi som sagt besök av Manuels familj från Småland. Så idag har vi traskat omkring på stan. En del shopping blev det. Fast för min del blev det endast fönstershopping.

När vi satt och fikade på gågatan kom det fram en jättegullig tjej som presenterade sig och ville berätta att hon läser min blogg. Så roligt! Jag vet ju att jag har ett gäng läsare som successivt ökar hela tiden, men mina läsare brukar inte lämna så många kommentarer på min blogg. Man är ju såklart nyfiken på vilka som läser ens blogg, så därför känns det väldigt kul att få lite feedback ibland. :)

Efter en dag på stan spenderades kvällen på Manuels favorit restaurang Tusen & 2. En hamburgerrestaurang på Bergsgatan. Det blev Meyas första restaurangbesök och jag var lite nervös för hur det skulle gå. Jag vet själv hur störigt det kan vara med skrikande barn på restauranger. Men Meya sov så fint hela tiden, så vi störde inte en enda gäst!

Som alltid hamnar man nästan i matkoma efter ett besök på den här restaurangen, så resten av kvällen fick spenderas i soffan på hemmaplan. ;)

I helgen är det redan första advent. Gud, vad fort det har gått! Jag har inte alls några julkänslor ännu, men jag bestämde mig för att julpynta idag iallafall.

Inte bara för att börja komma i stämning, utan också för att Manuels familj (eller delar av den iallafall) kommer på besök i helgen. Vi har köpt hem pepparkakor, lussekatter, julmust och glögg bland annat.

Så ikväll blir det debut för julmysandet!

Älskar december! Älskar julen! Så jag tänker klämma in så mycket julmys jag bara kan den här månaden! :)

Att det heter "mammaledighet" är egentligen ganska missledande. Visst är det skönt och underbart på så många sätt att vara hemma med sitt lilla barn, men någon ledighet är det ju inte direkt. Det är verkligen ett heltidsjobb 24 timmar om dygnet. Man är helt slut när man går och lägger sig på kvällen. Och då är man ändå medveten om att man ska upp några timmar senare för att ge henne mat.

Så visst kan man gå på afterwork även när man är mammaledig!

Meya är nu 7 veckor gammal och ikväll var min första kväll utan henne. Även fast det bara handlade om några timmar så var det skönt att komma iväg en stund från lägenheten. Jag har henne hos mig hela dagarna och hela nätterna, så man behöver verkligen en liten paus emellanåt.

Jag träffade några kollegor på den irländska puben Fagans inne i stan. Ett glas vin, en god plankstek och trevligt umgänge! Det kan göra susen för vilken trött mamma som helst!

Tittar på henne där hon ligger i min famn.

Så liten, så rofylld, så trygg.

Tänk att hon är min.

Försöker lägga ner henne i sängen, men då spjärnar hon emot.

Rynkar dom små ögonbrynen och ser plötsligt så olycklig ut.

Inte gråta lilla vän. Jag finns här.

Tittar på henne.

Världens finaste.

Lyfter upp henne igen och drar in doften av bebis.

Du får ligga kvar i mammas famn istället...

Äntligen har jag varit hos frisören. Bara för att man är konstant trött, så betyder ju inte det att man måste glömma bort sig själv helt och hållet!

Mitt hår var väldigt slitet så det var verkligen skönt att bli av med det värsta. Fortfarande långt hår dock. Trivs bäst med långt hår, så det vill jag ha kvar! :)

Dom senaste månderna har jag låtit min lugg växa ut. Det tar sådan tid! Man kan inte göra något kul med håret alls och man blir ganska trött på samma frisyr hela tiden. Men nu har luggen äntligen blivit så lång att vi så smått börjar kunna forma det till en snedlugg.
Den måste fortfarande bli längre, men det är en bit på vägen nu iallafall. :)

Jag tycker att det är väldigt roligt med bröllop. Det är det väl många tjejer som tycker i och för sig.

 

Att titta på bröllopsbilder gör mig alldeles varm och glad. Minns ju själv hur nervös och pirrig man var. Det är så vackert och romantiskt. Så praktiskt att man då själv har en man som är fotograf och dessutom fotar en hel del bröllop.

 

Jag tror att jag är nästan lika uppspelt som själva brudparet när Manuel kommer hem från ett bröllop och vi ska kolla igenom alla bilderna som han har tagit. Kan inte låta bli att sitta bredvid och titta när han redigerar bröllopsbilderna. Dom är så fina! :)

 

Bröllopsbokningarna har redan börjat trilla in för nästa år och då blir det ännu fler fina bröllopsbilder att titta på.

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har jag haft en problemhundsträning. Det var ganska länge sedan jag tog mig tid att träna problemhund och det kändes väldigt kul att jobba med en ny utmaning. Det är ju inte heller bra att vänta för länge mellan gångerna, för då kanske man glömmer bort en del i träningen.

Jag har mestadels hundkurser genom min hundskola, men emellanåt tar jag även emot problemhundar.

Utmaningen den här gången var en australian shepherd/border collie som gör utfall mot människor samt blir väldigt stressad av trafiken. Det kändes som att det gick bra iallafall och vi har lagt upp en första träningsplan. Nästa träff blir om ca 3 veckor igen och då ska vi fortsätta träna vidare.

Det känns alltid kul att kunna hjälpa andra hundägare. Inte minst när det faktiskt är seriösa och duktiga hundägare som i det här fallet.

Jag hoppas och tror att vi kommer kunna rätta till dom problem som ägarna upplever! :)